28 dec. 2010

Om Wikipedia

Mats uppmärksammade mig idag på en artikel i ZDNet Education där Christoffer Dawson skriver intressant "Teachers: Please stop prohibiting the use of Wikipedia"
Artikeln är aktuell och lyfter fram medvetenheten om källkritiskt förhållningssätt.Enligt min erfarenhet är det många (också lärare) som ännu inte uppmärksammat att wikipedia har användbara och viktiga flikar att klicka på som visar både huvudartikelns historia och diskussion om innehållet.
We don’t need to teach our kids not to use Wikipedia. We need to teach them to make those extra few clicks and decide for themselves if the Wikipedia entry has merit. It’s a skill that is broadly applicable in an age of information overload and Google’s billions of search results.
Mats uppmanade även till granskning av följande bild från A Beautiful www


21 dec. 2010

Hans Rosling igen

Hans Rosling gör det igen! Han förnyar statistikpresentationen ytterligare i denna video. Presentationen är helt fängslande och samtidigt ett positivt framtidsscenario - lite ovanligt faktiskt.

15 dec. 2010

Bloggar i undervisningen

Bloggar i undervisningen behöver inte vara märkvärdigt. Om det finns ett värde i att deltagarna i kursen kan se varandras bidrag så är det ett alldeles enkelt och ypperligt verktyg. Jag ser heller inte riktigt poängen med att låsa in bloggen i ett LMS-system. Jag ser ett värde i sig att det inte är det.
Icke märkvärdiga exempel, bara funktionsdugliga:
Historia
Filosofi

14 dec. 2010









Läsvärt och tänkvärt!

Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning

This is a meta-analysis and review of online learning studies that was conducted by SRI International for the U.S. Department of Education. The report examines the comparative research for online versus traditional classroom teaching from 1996 to 2008. Some of the comparative studies were performed in K–12 settings, but most were done in colleges and adult continuing-education programs of various kinds, from medical training to the military. The conclusion is that, on average, students in online learning conditions performed better than those receiving face-to-face instruction.

2 dec. 2010

Tidigare betyg

Jag har tänk länka till Svd länge nu utan att ha något klokt att säga som inte sagts tidigare i ämnet. Så här kommer det bara.

25 nov. 2010

lärarens framtida roll

Jag har just deltagit i ett webbseminarium kring lärarens framtida roll.
Entusiasmen bland seminariets deltagare är inte att missta sig på. Över 100 deltagare i Adobe Connect Pro med olika funktioner och uppdrag i utbildningssverige.
Ändå är jag kluven i mina känslor så här efteråt. Jag försökte hänga med i chatten samtidigt som jag lyssnade på panelens synpunkter. Lite olika spår att följa faktiskt.
Det var mycket prat/chatt om hur lärarna borde vara eller vad de borde göra… blandat med (enkla) påstående om det vidgade lärandeperspektivet. Jag anar en slag känsla av elitism baserad på någon förment position av … ja, vaddå? Pedagogikens förtrupper (?)

Det var mer frustrationer om tillståndet bland lärare, blandat med vilda förslag på förändringar i ren experimentlust, än av analys av hur utbildningsorganisationen ser ut och vilka möjligheter som finns med IKT. Attityden var ibland lite mer av "push" än "pull".

Lärare är inte ointresserade av att utveckla sin undervisning när de ser möjligheter till kvalitetsökning. Det är det vi måste arbeta med. Skolans ledning och politiker har ett större ansvar i integreringen av de digitala möjligheterna än vad de enskilda lärarna har. Det är där vi kritiskt bör analysera utbildningen villkor. Lärarna skall lockas att se kvalitetsvinster - då sker något.

24 nov. 2010

Lyhörd!!

Japp! Regeringen lyssnade på en del av kritiken angående lärarlegitimation. Det var otippat men glädjande. Jag väntar på mera sådant.

20 nov. 2010

Attityd hos Björklund...

Nu blev jag lite sur. Utbildningsministern intervjuas i Skolvärlden och på frågan "Finns det något som kan göra att ni river upp beslutet om att de estetiska ämnena på gymnasiet förblir obligatoriska?" svarar han följande:
Nej, de som är kritiska är de som undervisar i ämnena.

Men... jag är kritisk och undervisar inte i estetiska ämnen
. Väldigt många som jag har talat med är kritiska och undervisar inte i estetiska ämnen. Professor Mikael Alexandersson som jag refererade till i ett tidigare inlägg är också kritisk. Nja, jag skall inte räkna upp en lista på detta sätt men varför generaliserar Björklund på detta viset? Är det symptomatiskt för hur han bemöter kritik? De som som inte delar Björklunds reformförslag marginaliseras till att tillhöra grupper med egna särintressen? Vart tog viljan till att lyssna på argument vägen?
De mörka molnen blir allt tätare...

18 nov. 2010

”Legitimation kommer att sänka läraryrkets status”

I dagens DN varnar Jonas Vlachos (skolforskare) för att genomföra förslaget om lärarlegitimationer. Hans varning verkar genomtänkt och klok. Den tänkta statushöjningen kommer inte att infinna sig och jämförelsen med andra yrkesgrupper med legitimationsförfarande, ex. läkare, bygger på ett feltänk. Detta enligt Jonas Vlachos. Jag hoppas han inte talar för döva öron och vår utbildningsminister är ju känd för att vara lyhörd för andra perspektiv... eller?
Ps Jag har bloggat i ämnet tidigare

9 nov. 2010

Spela mera!

Min son som utbildar sig till game designer tipsade om följande föreläsning på TED. Det är Jane McGonigal som talar över ämnet hur mycket mer tid vi borde ägna åt "gaming" för att rädda världen :) Mycket tänkvärt. Visste ni vad "epic win" betyder?

uppdaterad youtubeklassiker - Life After Death by Powerpoint 2010

Don McMillan har uppdaterat sin klassiska föreläsning om hur man inte skall göra

3 nov. 2010

Questions I’m no Longer Asking

Jag läste nyss ett blogginlägg från elearnspace (min google reader) och måste bara föra inlägget vidare även om jag såg att andra var före ändå (Mats).
Notera särskilt kommentar 3 och 5. Gå sedan till elearnspace och läs hela inlägget!

1. Is online learning more or less effective than learning in a classroom? Who cares. That question is irrelevant. Society answered the need to use technology through its broad adoption of the web/internet/online medium.

2. Does technology use vary by age? Nonsensical. It would only matter if people couldn’t learn new skills. They can. They do. And most software is easier to use today than it was ten years ago. Motivation, not age, is key.

3. How do learning styles influence learning online? I had a spike in blood pressure this last week when my 14 year old son came home from school and informed me he was a visual learner, but couldn’t learn audibly. They still use destructive classification structures like learning styles in schools? Educators too readily fall for an attractive model that can be easily implemented.

4. What role do blogs or microblogging [insert tool in question] play classroom or online learning? Any role you want. Answers to questions like this don’t exist in advance of exploration.

5. How can educators implement [whatever tool] into their teaching? Simple: do it. With technology, every teacher is a researcher. Find your own answers, don’t appropriate from other contexts.

6. Is connectivism a learning theory? Again, who cares. There is more evidence to support a connectivist view of learning than exists for other theories: nuerology, sociology, psychology, and philosophy support the “connectedness” aspects of knowledge and learning. Similarly, innovations, new ideas, and complex problem solving are driven by surfacing (and fostering desired) connections.

.

29 okt. 2010

Livet är ett spel

Läser och lyssnar på Jesse Schell. Fascinerande och skrämmande. Två sidor att länka till
Media Evolution
Infontology

22 okt. 2010

Om vad som motiverar oss...

Jag är lite såld på RSA Animated föreläsningar. Här är ett tänkvärd bidrag som tangerar ett tidigare inlägg jag gjorde om lärares arbetstid

The surprising truth about what motivates us


Mera Ken Robinson

Tack Mats och tack Eva. Många är fascinerade över sir Ken Robinsons föreläsningar.Här är ytterligare en, illustrerad dessutom.

20 okt. 2010

Adobe Connect Pro

Jag har inte nämnt tidigare att Academedia har införskaffat Adobe Connect Pro för kommunikation mellan de geografiskt utspridda gymnasieskolorna i organistionen. Det börjas i blygsam skala att implementera verktyget bland lärare. Kan detta innebära en utökat kontaktyta mellan lärare, lärare och elever, elever och elever och kanske även till Sveriges lärosäten då de också använder Adobe Connect? Jag tror det och arbetar för det. :)

Betyg och eller Bedömning

Med anledning av SD: inlägg i betygsfrågan publiceras följande artikel i lärarnas Nyheter
– Forskningen visar otvetydigt att betyg är en typ av bedömning som inte gynnar lärandet, särskilt inte när det gäller yngre barn, säger Christian Lundahl, bedömningsforskare vid Uppsala universitet, med anledning av Sverigedemokraternas (SD) motion om betyg från skolår 4.
Om det stämmer som det står i artikeln att SD baserar sin skolpolitik på "Partiet hämtar sina åsikter i betygsfrågan från den allmänna debatten och från medlemmar som arbetat i skolan." så är det ju jätteintressant. Undrar lite om fler partier gör det fast dom inte säger det så tydligt?
Länk till rapporten från Uppsala Universitet. Till alla som inte orkar hämta rapporten så kommer ett längre utdrag här:
3.5 Sammanfattning och slutsatser om feedback, betyg och lärande
Det finns en betydande mängd internationell forskning som pekar mot att betyg är en typ av bedömning som hämmar lärandet och som dessutom håller tillbaka duktiga och kreativa lärare i deras undervisning. Det är däremot svårt att finna forskning som tydligt visar att betyg i sig främjar lärandet.
Det finns knappast heller några belägg för att betyg behövs av det skälet att eleverna inte vet hur de ligger till. Snarare tyder mycket på att de flesta elever som riskerar att bli underkända är medvetna om detta.
Vi har argumenterat för att läraren har en mycket stor, sannolikt den största, betydelsen för elevernas resultat och kunskapsutveckling. Vi har också visat att feedback är ett effektivt pedagogiskt redskap för lärare att påverka elevers kunskapsutveckling, men att just betyg, enligt de evidensbaserade studier som finns, kan ha en avsevärd negativ effekt för lärandet. Feedback som främjar lärande bör vara frekvent och informationsrik; den bör ge eleven information om inlärningsuppgiften som sådan, om hur lärprocessen fortskridit och om möjliga metakognitiva strategier. Betyg innefattar endast indirekt detta.
Ett annat problem i sammanhanget är att de kunskaper samhället är i behov av i hög grad handlar om förmåga och vilja att lösa problem, att tolka komplicerade sammanhang och att kommunicera och ställa nya frågor. Vi visar att utvecklandet av just denna typ av kunskaper antagligen hämmas mest, relativt sett, av betygsättning.
Syftet med de reformer som regeringen nu planerar är att höja den svenska skolans standard. Mot denna bakgrund vore det det, ur ett vetenskapligt perspektiv, mer förnuftigt att i ett första skede satsa på fortbildning av lärares bedömnings-kompetens. Om denna kompetens blir avsevärt högre är det rimligt att anta att några av de kända negativa effekterna med betyg kan motverkas. Då skulle det om ett antal år kunna bli aktuellt att se över dagens betygssystem.

lite allvarlig lek

Sitter hemma/borta och tar en sjukdag. Det är irriterande när kroppen inte lyder. Jag vill ju jobba. Nåja, jag testar https://www.google.com/latitude
med en vän och ser till viss förtjusning att jag placeras geografiskt helt riktigt. Eftersom jag gör det så antar jag att min vän befinner sig där google.com/latitude placerar honom. Intressanta möjligheter till totalkontroll ;)
Sedan leker jag mig fram på http://www.faktoider.nu/index.php med anledning av påståendet att Sokrates skall ha yttrat följande påstående:
Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare.
Hur sant är det egentligen? Påminner lite om den där (märkliga) undersökningen som hävdar att dagens föräldrar i genomsnitt pratar med sina barn ungefär två minuter om dagen... eller var det fyra? Hur nu detta kan mätas. Avsikten bakom det som sägs är viktigt i ett kritiskt tänkande. Kolla socialantropologen Åsa Bartholdssons detektivarbete "Visst pratar vi med våra barn"

30 sep. 2010

Mera Ken Robinson

Jag fick en länk.
Det var en för mig oupptäckt föreläsning av Ken Robinson. Jag har tidigare skrivit att jag uppskattar hans föreläsningar. Nu är temat "Bring on the learning revolution" och jag skrattar och ler igenkännande åt hans illustrationer om hur vi tänker om utbildning. Detta är värt ett seminarium och vi planerar för ett. Jag gillar hans uttryck "the tyranni of common sense"? Eller exemplet med klockan "teenagers do not wear wristwatches", why? "they see no reason to do this". "It´s a single function device" :)


26 sep. 2010

Tänk om... tänk nytt... om entreprenörskap.

Det är givande att läsa andras bloggar. Nu har Mats i Malmö fått mig att återvända till begreppet "entreprenörskap". Denna gång med förnyad nyfikenhet och med mer positiv förväntan. Det skall vara en person som Mats till det - Tack. När läser skriften från skolverket, som Mats skriver om skall jag ta med mig mina gamla frågor från tidigare inlägg. Vad är det som är så nytt i entreprenörskap så det motiverar skriften? Finns inte de kvalitéer som framhålls redan formulerade i läroplaner och kursplaner? Är det begreppet i sig som modegrepp som stör mig? Hur som helst. Jag är beredd att tänka om och försöka vara positiv.
Ibland tänker jag på vad min svärfar en gång sa som pensionerad folkskolelärare när vi pratade om lärstilar och de teorier som paret Dunn skrev om i samband med detta. Jaha... sa han. De menar att barn är olika? Det har vi väl alltid vetat...
Men, som presentationen av skriften lyder
Till exempel ska alla gymnasieelever kunna välja kurser inom entreprenörskap och i vissa fall kommer det att skrivas in som ett examensmål.
Kan man verkligen ha kurser i entreprenörskap? Är inte det lite kontextlöst?

21 sep. 2010

Från Washington Post

Kommer detta att påverka det svenska bonussystemet i skolan?
Från Washington Post
1)
Teacher merit pay fails test
A study released Tuesday found that offering teachers annual bonuses of up to $15,000 had no effect on student test scores - a result likely to inflame debate about performance pay programs sprouting in D.C. schools and many others nationwide. The study suggests that teachers already were working so hard that the lure of extra money failed to induce them to intensify their effort or change methods of instruction. The experiment, in Nashville public schools, calls into question a key aspect of market-driven initiatives to improve schools that have become the vogue in some education circles. "Pay reform is often thought to be a magic bullet," said Matthew Springer, a Vanderbilt University education professor who led the study. "That doesn't appear to be the case here. We need to develop more thoughtful and comprehensive ways of thinking about compensation. But at the same time, we're not even sure whether incentive pay is an effective strategy for improving the system itself."
» Read full article

15 sep. 2010

Forskning om Betyg

Hämmas min kreativitet av att behöva sätta betyg? - jo, så är det nog.
Idag diskuteras betygens effekter i UNT. En av de forskarna som kommer till tals är Christian Lundahl vars avhandling jag länkat till tidigare. UNT diskuterar alltså det remissvar som forskarna Ulla Riis, Henrik Román och Christian Lundahl lämnar till regeringens betygsförslag. Ingressen till artikeln lyder
Betyg hämmar lärandet och håller tillbaka duktiga lärares kreativitet. Det visar internationell forskning, enligt tre pedagogikforskare vid Uppsala universitet.
Vetenskapsrådet har också nyligen släppt en en rapport inom utbildningsvetenskap
Rapporten presenterar och diskuterar aktuell svensk forskning om bedömning och ger en bred överblick inom fältet. Rapporten har tagits fram av docent Eva Forsberg, Uppsala universitet och fil dr Viveca Lindberg, Stockholms universitet. Den ser jag fram emot att ta del av. rapporten går att ladda ned som pdf.


26 aug. 2010

Om TV och kritiskt tänkande - enligt Björk :)

Helt underbar... you shouldn't let poets lie to you.

Mera undervisningstips

Jag har under flera år sneglat på projekt Runeberg mest för eget nöje. Nu använder jag det i undervisningssammanhang och det har hittills gått bra. Att jämföra äldre och nya läroböcker i historia är ju behändigt om man vill se hur historieskrivningen förändrats. Odhners framställning av Engelbrektsupproret från 1899.
I de undangömda dalar, som utbreda sig kring Siljan och Dalälfven, bland bergen, ur hvilka malmen med svett och möda brytes, bodde ett härdadt och frihetsälskande folk, som bättre än andra bevarat fädrens mannamod och enkla seder. Detta landskap, som dittills föga omtalats i häfden, trädde på en gång fram ur sitt dunkel till det svenska folkets räddning...
Vem kan undgå att fångas av berättelsens dramatik?
En annan pärla tycker jag att Amerika-boken. Hjälpreda för utvandrare 1893, tycks vara. Eller varför inte Engelsk språklära för skolor från 1890.

10 aug. 2010

Om att "spela Allan"

Jag tar mig friheten att länka till ett klokt blogginlägg i den allt knepigare och frusterande skolpolitiska retoriken. Läs Körling
Jag tar mig friheten till ett längre citat...men läs hela inlägget via länken ovan.

Jag vänder mig mot ordvalet – Spela Allan!

Våra ord talar om hur vi ser på människan. Som vuxna har vi våra ord att hjälpa och styra med, men tyvärr också att göra och verka för det motsatta. Spela Allan gör de som sitter i klassrummet bakre delar och struntar blankt i undervisningen är inte ett värdigt språk mot elever. Och jag vänder mig mot denna form av retorik. Någonting gör att orden vädjar till fördomar. Och att också orden ger lärare mandat att tänka och uttrycka sig lika illa om elever.

Vi är vuxna våra ord. Vi är vuxna dem.

Spela Allan… just sådana ord får mig att fundera över de frågor som handlar om hur vi ser på människan och hur vi ser på vår egen rätt att fälla omdömen av nedslående karaktär. Att vara vuxen uppgiften. Det kräver sitt språk. Och det kräver något av oss alla. Men som denna debatt förs ser det mer ut som det är fullt tillåtet att tala om elever i vilka ordalag som helst. Jag tycker det handlar om en slags häxjakt på elever som inte sköter sig. Men jag undrar:

  • Var finns de?

Vem är det som inte sköter sig? Vad är det för elever? När började de att bära sig åt? Hur är vuxna mot barn i skolan? Hur talar vi till eleverna? Hur talar vi om eleverna? Hur ser vi på människan?


10 juni 2010

den nya gymnasieskolan

Göteborgsposten har i dagens debatt ett inlägg som ifrågasätter klokheten "I förslaget om framtidens gymnasieskola har all estetisk verksamhet berövats sin ställning som obligatorium och som meriterande kurser"
Jag kan bara hålla med...
Jag rekommenderar också att lyssna på ett fantastiskt roligt och allvarligt klipp. Jag har länkat till det tidigare men det förtjänas att uppmärksammas igen.

"Ler" ironiskt. Mera om

Läst i Lärarnasnyheter.se

Villkoren för det provår som ska ligga till grund för lärarlegitimationen har försämrats. Mindre pengar och mindre reglering är innebörden av regeringens förslag
En av de bärande delarna i en legitimation är att alla blivande lärare och förskollärare måste genomgå ett provår efter examen med godkänt resultat...
...— Nu har huvudmännen ett nationellt ansvar att använda den schablonersättning de får på ett klokt sätt så att nya lärare får en god start i yrket.
Ja, ja... det har ju gått bra förut. Eller? Jag är skeptisk.
Se mitt tidigare inlägg

Ship to Gaza

I tisdags läste jag en mycket intressant artikel i DN av Uri Avnery. Artikeln är översatt av Lars Linder. Dess rubrik var "Dagen då Israel förlorade sina sista vänner".
Jag ville hitta den på Nätupplagan av DN och sökte förtvivlat och förgäves. Senare upptäckte jag att andra gjorde likadant, också utan framgång.
Nu tänkte jag då att rimligt vore ju om artikeln finns i sitt original, på engelska, på nätet. Mycket riktigt, för den som vill läsa artikeln på nätet så går det alltså mycket bra, här är länken http://original.antiwar.com/avnery/2010/06/06/exodus-2010/
eller på
http://www.avnery-news.co.il/english/index.html

26 maj 2010

Betygsfrågan nyanserad

I gårdagens DN-Debatt skriver Christian Lundahl och Anders Jönsson ett inlägg i betygsfrågan. Många har redan nämnt detta i läsvärda bloggar och eftersom jag tidigare har skrivit om betyg så vill jag bara uppmärksamma att två forskare nu får ta till orda i DN. Detta är välkommet.
Christian Lundahl disputerade i ämnet
"Viljan att veta vad andra vet:Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola" år 2006 och jag har sneglat i den då och då. Den finns att ladda ned i pdf-format här.
Anders Jönsson har tidigare kommenterat betygsfrågan i media och disputerade 2008 i ämnet
"Educative assessment for/of teacher competency. A study of assessment and learning in the "Interactive examination" for student teachers." Även Anders avhandling går att ladda ned i pdf-format här.
De båda forskarna menar att regeringens båda utredningar fuskar i betygsfrågan. För det första förmår man inte tydliggöra relationen mellan betyg och bedömning och för det andra menar dom att
det finns gott om empiri som kan belysa när (om alls) betyg bör införas samt vilka de pedagogiska konsekvenserna kan tänkas bli. Problemet är att det inte finns så mycket forskning i Sverige som explicit handlar om ”betyg”. De utredande departementstjänstemännen har därför rätt när de skriver att det finns få studier om betyg och dess effekter på elevernas resultat. Men däremot finns tusentals vetenskapliga artiklar om feedback, assessement och grading, vilka är de vetenskapliga termerna för betyg och bedömning. I dessa artiklar redovisas mängder med evidensbaserad forskning. Denna forskning visar bland annat att såväl frekvensen som utformningen av feedback är avgörande för effekten på elevernas lärande.
Om man är intresserad av frågan borde ju en läsning av denna forskning vara ett måste. Fast, alla bryr sig ju inte riktigt tillräckligt mycket för att förkovra sig och tänka lite till. En del har redan "tänkt klart" som Claes Eriksson sjunger... titta bara på en av de 258 kommentarer som följer artikeln...

Det behövs inga utredningar för att avgöra betygsfrågan. Titta bara på resten av världen, där har man betyg, ifrån årskurs i de flesta länder. Ingen bryr sig om vad några pedagoger skolade under flumvänsterns storhetstid tycker. Finns det någon som faktiskt orkat läsa skiten? Student 09, 23:21, 26 maj 2010

Inlägget är ju faktiskt lite roligt om man beaktar argumentationen :) Ingen jämförelse i övrigt, jag ville bara länka till detta underbara youtubeklipp

19 maj 2010

Mera resurser. Geografi.











Tänk att jag har missat en sådan resurs. Jag är alldeles uppslukad av rikedomen av information via Sveriges Nationalatlas. l
Nu har alltså Stockholm- Mälarregionen tillkommit detta år och är enormt värdefullt i geografiundervisning.
2004 lanserade Sveriges Nationalatlas denna nya typ av webbatlas för första gången, då med det regionala bandet om Västra Götaland som första innehåll. Nu finns den tryckta efterföljaren om Stockholm-Mälarregionen på plats i motsvarande elektronisk form på nätet. Liksom vid förra tillfället har beställaren begärt att innehållet ska stå till förfogande utan avgift
Mera sånt!

22 apr. 2010

Tack!

Ytterligare en resurs tillgänglig på Internet. Tack Hans Rosling
http://data.worldbank.org/data-catalog

Mera om lärares arbetsvillkor

Att DN kunde skriva så här gör mig riktigt rörd. Jag torkar en tår från ögonvrån.
Arbetsgivare som förstår varför ”lärarna är skolans viktigaste resurs” satsar inte allt på mer bunden arbetstid. De erbjuder självbestämmande och förväntar sig hängivna insatser...

”Engagerade och kompetenta lärare är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för att eleverna ska lyckas. All forskning visar att det bästa för eleverna är att ha stor tillgång till sina lärare, lärarledd undervisning, samtal, coachning och hjälp med planering av sitt skolarbete.”...

...Allt detta är sant. Men det är bara en del av sanningen, för ”engagerade lärare” är ingen given resurs som kan användas hur som helst. Arbetsgivare som minskar de anställdas utrymme att själva bestämma över hur arbetet ska läggas upp riskerar att döda engagemanget...

...Medan en arbetsgivare som kräver kontroll över 40 timmar kan räkna med att få just 40 timmars insats, har den som erbjuder ett större mått av självbestämmande rätt att förvänta sig mer av medarbetarna: Ni ska vara uthålliga som maraton­löpare och infallsrika som uppfinnare. Inte för min skull men för elevernas, för att arbetsuppgiften är så viktig och meningsfull.

20 apr. 2010

Jethro Tull


I söndags var jag på min sjätte konsert sedan 1974 med Jethro Tull. Det är enormt häftigt att lyssna till dessa musikens giganter. Glädjande att många yngre syntes bland publiken. En intressant kommentar från konserten i Göteborg kommer här

12 apr. 2010

Lärarlegitimation som kosmetika?

Kan inte låta bli att fundera över dagens DN-debatt gällande lärarlegitimation. Varför skulle införandet av en legitimation vid sidan av utbildningen innebära en kvalitetsökning? I mina ögon verkar det mer som ett sätt att ge andra än de med lärarexamen rätt till fast anställning (om det nu skulle vara så farligt?). Ett sätt att underminera lärarutbildningen alltså. Att detta skulle vara en bra strategi till att höja lärarnas status och stimulera utvecklingen i skolan är jag ändå tveksam till. Möjligheten att anställa outbildad och ickelegitimerade vikarier på terminsbas kvarstår ju så vitt jag förstår (ve och fasa...;). För att detta inte skall vara möjligt krävs ändring i skollagen, inte införande av en kosmetisk titulering. Inom andra yrkeskårer med krav på legitimering kan så vitt jag vet ingen annan ersätta/vikariera på tjänst utan motsvarande utbildning/legitimation.
Titta in i skolorganisationen ett par månader in i terminsstarten. Syns det någonstans i organisation och arbetsuppgifter då om någon är utbildad eller outbildad?
Det är inte min erfarenhet. Lärare kommer aldrig att få högre status än den som bedöms kunna ersätta henne, om än bara för en termin (i taget).
Njaa... jag är skeptisk...
Samtidigt så minns jag att för många år sedan lockades jag in i läraryrkets stimulerande arbete som just obehörig vikare. Jag vill tro att jag fungerade hyfsat som lärare eftersom jag också trivdes tillräckligt för att söka utbildningen och ta lärarexamen. Tro det eller ej, det var en väldigt stimulerande utbildning och jag vill mena att det tillförde min lärarfunktion flera dimensioner jag inte tidigare varit varse. Jag blev helt enkelt en bättre lärare av utbildningen... och tur är väl det... att utbildning gör skillnad. I ett utbildningsuppdrag.

3 mars 2010

Språk


Boktips:
Språkinlärning är verkligen intressant!

Från bokpresentationen:

Vad innebär det att som vuxen lära sig läsa och skriva på ett nytt språk, ett språk som kanske till och med använder ett annat skriftsystem än vad man själv är van vid? Vilka särskilda villkor gäller för vuxnas utveckling av läsning och skrivning på svenska som andraspråk? Hur skapar man förutsättningar för en effektiv undervisning där deltagarna får möjlighet att utveckla de färdigheter som de själva ser som meningsfulla? Som lärare i svenska för invandrare och svenska som andraspråk möter man elever med vitt skilda förkunskaper och erfarenheter, något som ställer stora krav på lärarens egna kunskaper om språk och språkutveckling.

22 feb. 2010

Pedagog - Lärare?

Jag har ofta funderat på hur det kommer sig att man blir pedagog i skolsammanhang när man har tagit en lärarexamen. Det vore väl rimligt att yrkesbenämningen följer examensordningen? I lärarutbildningen förekommer en relativt begränsad omfattning av studier i ämnet pedagogik. Ämnet pedagogik är en hjälpvetenskap bland andra för att ge lärarstudenten kompetens i undervisning. Benämningen på detta utbildningsområde är i examensordningen "allmänt utbildningsområde. Varför har begreppet pedagog ersatt examensordningens yrkesbenämning lärare?
Jag har mina teorier men är tacksam för hjälp i denna fråga.

PEDAGOG

© Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24
[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]
SPALT: [P521][tryckt år 1952]

pe¹dagå⁴g l. ped¹- (- -óg DALIN; rimmnnde med fog ANDERSSON Amér 17 (1918); jfr BERGROTH FinlSv. 46 (1916)), m. || ig.; best. -en; pl. -er.
ANMÄRKNING: Anm. Förr användes av. den lat formen pedagogus, äv. med latinsk böjning. ConsEcclAboP 439 (1660: till pædagogum; i bet. 2). RUNEMARK SthmVägv. 2 (1789; i bet. 2).
( ped- 1792 osv. päd- (pæd-, paed-) 1674–1874)
[jfr t. pädagog(e), ä. t. pædagogus, eng. pedagogue, fr. pédagogue; av lat. pæda­gogus, av gr. παιδαγωγογϱ-τς, av παῖς (gen. παιδός barn (i avljudsförh. till lat. puer barn. gosse;

jfr PUERIL), vartill äv. παιδεύω, uppfostrar, under­visar jfr PEDANT), o. παιδεία, uppfostran, un­dervisning (jfr ENCYKLOPEDI), o. ἀγωγός, ledande, ledare (se DEMAGOG, MYSTAGOG).

Jfr PEDAGO- GARK, PEDAGOGI, PEDAGOGIK, PEDAGOGISK, PEDE- RAST, PEDEUTIK, PEDIATRI, PEDO- m. fl.]


[1]

1) om antika förh.: person (vanl. slav) som hade upp­sikt över (o. undervisade) barnen (gossarna) i ett hem o. ledsagade dem till o. från skolan o. d., barnledare; i fråga om förh. under medel­tiden o. början av nya tiden: skolgosse l. stu­dent som handledde o. undervisade barnen (gossarna) i ett hem (Inot fritt vivre l. lön) l. som biträdde vid elementarundervisningen i en skola.
NORRMANN Eschenbg 2: 312 (1818; hos ro­marna).
SvUppslB (1934).
[2]

2) (förr) om lärare vid vissa lägre läroanstalter; särsk.: lärare vid o. föreståndare för enklassig pedagogi.
VDAkt. 1674, nr 92.
NF 12: 931 (1888; vid enklassig peda­gogi).
Uppl. 2: 661 (1908; om ä. förh.). jfr SOCKEN- PEDAGOG.
[3]

3) allmännare: person som ägnar sig åt uppfostran o. undervisning; undervisare; skolman; lärare l. lärarinna; särsk. med tanke på sättet att meddela undervisning (o. upp­fostran); särsk. pregnant, om skicklig l. fram­stående undervisare; äv.: person som har (teoretiska) insikter i pedagogik. Hans kun­skaper äro ganska begränsade, men han är (god) pedagog. DA 1793, nr 172, s. l. En verklig teo­ retisk pedagog, som med rätta kan kallas den förste tyske skriftställare på detta område.
BERG­QVIST o. KJEDERQVIST Ziegler 30 (1898; om K. Bit­schin).
Vilken ömklig oförmåga hos pedagogerna att inordna puberteten i kulturarbetet! SIWERTZ JoDr. 35 (1928). jfr MUSIK-, PIANO-, SPRÅK-, SÅNG- PEDAGOG m. fl

1 feb. 2010

Stolt pappa

Heja PlaygroundSquad
http://globalgamejam.com/2010/derp

Personliga favoriter

Just nu har jag en massa personliga favoriter på nätet som jag tycker berikar undervisningen. Det förvånar mig ändå att så få verkar känna till http://scholar.google.se För undervisning är detta ett bra verktyg för att undvika en massa oönskade träffar. Generellt så verkar mer avancerade sökfunktioner i google fortfarande vara ett främmande område för många elever (och lärare).

Nu ger jag bara ett axplock på övriga sidor som senaste tiden varit flitigt använda:
http://www.gapminder.org/ - underbara Gapminder!
Google Earth - naturligtvis. Stora möjligheter.
http:// www.sgu.se - har en kartgenerator som är mycket användbar
http://www.globalis.se/Statistik - komplement till andra liknande tjänster som jag provar.
http://www.nrm.se - Naturhistoriska riksmuseet, en rik källa på webben
Sundsvallsminnen - Har mycket material om Sundsvallsstrejken 1879 för den intresserade
http://www.historia.se/ - har väl ingen missat. En resurs för historisk statistik
http://www.stockholmskallan.se/ - omistlig
http://www.ub.gu.se/kvinn/- Bland annat digitalt arkiv över äldre kvinnotidskrifter
http://www.gu.se/media/digitalamedier/videoarkiv/ - Här finns många pärlor. Ett videoarkiv.
http://www.h.scb.se - Animerade befolkningspyramider 1968-2008 - från SCB

Missa inte möjligheten att använda http://academicearth.org/ här finns många fantastiska föreläsningar. Bara att njuta av och använda i undervisning.

Jag får hejda mig här.

3 jan. 2010

Minnen


Tillbringar jättemycket tid att utforska Google Earth och hamnar vid en brygga som väcker minnen http://www.panoramio.com/photo/7263134