Om giftermål, ålder och statistik

Jag sökte efter statistik av genomsnittsåldern för giftermål och då hittade jag nedanstående rapport. Intressant därför att det är så vanligt att 50- och 60-talet utgör norm för människors uppfattning om "hur det var förr". Ursäkta det långa citatet...

Three demographic facts are at the core of the New Girl Order. First, women—especially, but not only, in the developed world—are getting married and having kids considerably later than ever before. According to the UN’s World Fertility Report, the worldwide median age of marriage for women is up two years, from 21.2 in the 1970s to 23.2 today. In the developed countries, the rise has been considerably steeper—from 22.0 to 26.1.

Demographers get really excited about shifts like these, but in case you don’t get what the big deal is, consider: in 1960, 70 percent of American 25-year-old women were married with children; in 2000, only 25 percent of them were. In 1970, just 7.4 percent of all American 30- to 34-year-olds were unmarried; today, the number is 22 percent. That change took about a generation to unfold, but in Asia and Eastern Europe the transformation has been much more abrupt. In today’s Hungary, for instance, 30 percent of women in their early thirties are single, compared with 6 percent of their mothers’ generation at the same age. In South Korea, 40 percent of 30-year-olds are single, compared with 14 percent only 20 years ago.

Nothing-new-under-the-sun skeptics point out, correctly, that marrying at 27 or 28 was once commonplace for women, at least in the United States and parts of northern Europe. The cultural anomaly was the 1950s and 60s, when the average age of marriage for women dipped to 20—probably because of post-Depression and postwar cocooning. But today’s single 27-year-old has gone global—and even in the West, she differs from her late-marrying great-grandma in fundamental ways that bring us to the second piece of the demographic story. Today’s aspiring middle-class women are gearing up to be part of the paid labor market for most of their adult lives; unlike their ancestral singles, they’re looking for careers, not jobs. And that means they need lots of schooling.

Tack för tipset Punkthusblogg

Om lärplattformens liv

Intressant bloggande ALT-C 2009 ”The VLE:s dead”

Är lärplattformen död?

Jag har inte följt med på Learningnet på ett tag och inser att jag missat en del. Den senaste artikeln skall jag ägna en del tid åt att följa upp. Det är ju onekligen en viktig debatt att ta tag i. Lärplattformarnas liv på de svenska lärosätena är ju en viktig fråga både administrativt, ekonomiskt och pedagogiskt. Jag återkommer i ämnet...

Om yt- och djupinlärning - eller, Teaching teaching & understanding understanding

Jag läser gärna bloggen Babels torn . Daniel har lagt upp youtube klipp från en prisbelönt Dansk film om högskolepedagogik. (se den) Filmen förklarar det där med yt- och djupinlärning. Jag använde filmen själv vid något tillfälle för något år sedan. Men Daniels kritiska kommentar är viktig och jag skickar den gärna vidare här.

Det är också värt att vara observant på att filmen gör teorin om yt- och djuplärande en björntjänst när den lite grann framställer det som att vissa personer antingen är yt- eller djuplärande. Det är inte riktigt sant eftersom det inte är individberoende vilken strategi man väljer, utan situationsberoende. De flesta väljer ytlärande om de är stressade och vet att provet frågar efter rent memorerade fakta.

Det är tänkvärt och klokt då fokus bör ligga på hur situationen formar beteenden... fast det är ju lite det som är filmens poäng i slutet, eller?