30 maj 2008

Forskning

Äntligen!!

När jag antog utmaningen att konstruera en lärarutbildning på "distans" 2002 fick jag ganska många telefonsamtal från försäljare av LMS-system (Learning Management System). Jag var skeptisk och avvaktande då jag inte ville köpa ett helt koncept för undervisning då jag anade att detta skulle bli alltför styrande. Dessutom låg det inte på mitt bord att fatta sådana beslut. Jag tittade naturligtvis ändå på en del system och blev ganska snabbt varse att det fanns en hel del ideér om undervisning som styrde konstruktionen av dessa LMS system. Jag var också starkt tveksam till behovet att kontrollera distansstudenten med hjälp av statistik av det slaget som erbjöds. Mitt enkla argument var att om jag behöver all denna digitala information för att kontrollera studentens utveckling har jag redan misslyckats i mitt uppdrag att skapa en intressant och givande undervisningsform. Dessutom har kontakten mellan student och lärare fallerat fullständigt.
Hur som helst, nu lägger Fredrik Paulsson fram sin avhandling som i ljuset av det ovan sagda är oerhört intressant.
Studera särskilt bilden från avhandlingen som Fredrik lagt upp på sin blogg. Den är belysande och lysande.

28 maj 2008

Videokonferenser igen!




Med viss regelbundenhet kommer hoppfulla artiklar i IDG om video- eller webkommunikationens möjligheter. Nu skriver Marcus Jerräng om ämnet och har statistik på att inom svenska företag så har användandet av videomöten ökat med 200 procent. Det låter bra även om jag gärna vill ha lite mer statistik i en sådan artikel. Hur mycket är 200 procent?
I artikeln läser jag:
– Vi ser en boom för video- och webbmöten. Det är väldigt spännande just nu, säger Micael Berger, produktmarknadschef för unified communications på Microsoft.

Microsoft satsar stort på lösningar för videokonferenser och virtuella möten.

– Videokonferenser är positivt både ur ett ekonomiskt perspektiv och ett miljö­perspektiv. Många företag tittar på hur miljöpåverkan kan minskas med hjälp av it och frågar sig: Måste vi resa så mycket? Finns det några alternativ?

Ett företag som kommit långt med att använda alternativa kommunikationslösningar internt är Teliasonera, som tack vare sin resepolicy minskat sitt resande med 30 procent och sparar 70 miljoner kronor per år.

– Videokonferenser an­vänds för besluts-, informations- och arbetsmöten. Syftet är att minska koldioxidutsläppen, öka effektiviteten – och spara pengar, säger Catherine Karagianni, miljöchef på Teliasonera.
Det är ju inte bara företag som ökar sitt kommunicerande över nätet, hela utbildningssverige är sedan några år på gång. Jag har ju arbetat med implementering av webbaserad undervisning sedan 2002, och som jag skrivit tidigare, om det är möjligt at via nätet undervisa i moderna (och klassiska) språk så borde väl detta vara en enorm möjlighet för näringslivet. Artikeln lyfter ju fram detta på ett bra sätt (se även min hemsida). Nu är det inte bara tekniken som som skall utvecklas och senare inhandlas, det är användandet som lönar sig. Implementeringen i företaget är det som är lite trixigt. Jag vet detta, och det är viktigt att ha en strategi för att möta och stödja människorna i företaget som förväntas använda teknikstödet.
Som vanligt vill jag påminna om att läsa kommentarerna till artikeln. Det måste vara roligt för IDG att ha så kunniga och engagerade läsare. Jag skickar vidare ett tips från signaturen Headshot, även om det är lite reklam från andra ;)
Bra sidor som kan hjälpa er som är intresserade av videokonferens:
www.videokonferens.com
www.ekovideo.se
I avvaktan på NSHU:s utredning så nöjer vi oss med översikter av detta slag.

5 maj 2008

Entreprenörskap som ett slags önsketänkande...

Oj vad ofta jag har läst om vad olika intressegrupper vill ha in i lärarutbildningen/skolan...
Det är ju alltid positivt med engagemang i utbildningsfrågor. Men tyvärr tror jag att ropen efter det ena efter det andra som skall "in i skolan" är uttryck för ganska grumliga föreställningar om hur utbildning organiseras och lärande stimuleras. Om man verkligen vill engagera sig och göra skillnad, så krävs det betydligt mer än att bli nöjd om det man efterfrågar blir en synlig schemaposition i skolan eller en poängkurs till inom akademin.
För att illustrera vad jag menar kan ett analogt resonemang om konflikthantering belysa problematiken. Jag fick (år 2006) en fråga via mail som var formulerad på följande sätt.
  1. Är konflikthantering ett obligatoriskt moment för alla era lärarstudenter?
  2. Vad är omfattningen av denna utbildning i så fall och hur ser innehållet ut (i stort)?
  3. Skiljer sig antalet poäng åt mellan inriktningarna? I så fall: Vilka får mer/mindre?
  4. Har detta område fått större/mindre plats i utbildningen under det senaste året/åren?

Det var en facklig tidning som skulle göra en artikel av de svar som de olika lärosätena gav. Upplägget var ju ganska givet. Man ville ha en enkel uppställning så det skulle gå att göra jämförande tabeller. Vissa lärosäten skulle få beröm och andra... inte.

Mitt problem med att hantera frågan illustreras med följande svar:

Hej

De fyra frågor som ställs väcker ännu fler frågor och kan svaras på flera sätt. Gör man en enkel sökning på Internet på ”konflikthantering” öppnar sig en mångfacetterad hantering och innehåll av termen. Detta är bara en indikation på svårigheten att svara enkelt och kortfattat. Inte desto mindre skall jag göra ett försök.

Om man söker efter en poänggivande kurs med rubriken ”konflikthantering” i någon form så finns inte detta som ett obligatorium för lärarstudenter vid Högskolan. Vi ger alltså inte poäng i ”värdegrund”, ”allmänmänskliga frågor”, ”ekologi”, ”IT”, ”konflikthantering” eller ”genusteori” utan i Pedagogiskt Arbete. Detta gör det lite problematiskt att identifiera enskilda perspektiv i traditionellt akademiska poäng utan analysen måste se och hantera 60p i pedagogiskt arbete. Vad vi vinner på detta menar vi är kontext och progression. Vad vi riskerar är att enskilda perspektiv på lärarens uppdrag kan bli otydliga. Inte desto mindre har vi valt att arbeta med sammanhang och progression framför små tydliga poängkurser.

Funderar man då vidare på vilket innehåll som kan ligga bakom termen så skulle jag svara att konflikthantering på förebyggande nivå finns som ett tydligt spår i det för lärarstudenterna obligatoriska innehållet i Pedagogiskt Arbete (AUO). Dels i bearbetningen av lärares ledarroll för pedagogisk verksamhet och den yrkesetiska dimensionen av detta. Vidare analyseras värdegrundsfrågor på olika nivåer som är direkt relaterade till konflikthantering. Det yrkesetiska perspektivet är ett av två centrala frågor som problematiserar pedagogiskt arbete C delkurs 1 (10p) i vår konstruktion av utbildningen. Så, det är starkt accentuerat i slutet av utbildningen men har påbörjats redan första terminen i form av bearbetning av värdegrundsanalys och introduktion av yrkesetik.

Omfattningen av innehåll som kan relateras till konflikthantering är som sagt problematiskt. Att urskilja den litteratur som återfinns i andra lärosätens poänggivande kurser vore alltför enkelt om vi tror på vinsten av att låta olika perspektiv möta och förstärka varandra och då integrera perspektiven i undervisningsuppdraget.

Om man accepterar ovanstående som ett rimligt sätt att bearbeta konflikthantering så skiljer sig inte detta åt mellan inriktningar eftersom detta är för alla lärarstudenter gemensamt innehåll.

Skulle jag våga göra en jämförelse mot tidigare så har detta större plats än tidigare så till vida att jämförelsen görs i det för lärarstudenter gemensamma kunskapsområdet.


Detta var antagligen inte alls det som frågeställaren ville höra eftersom den efterföljande artikeln inte problematiserade frågorna på det sätt som jag försökte ge uttryck för. Det blev lite konstigt... och svårt.
Varför då denna långa utvikning vad gäller "entreprenörskap"? Jo, för att jag har ofta märkt att efterlysningar av olika perspektiv i utbildningar/skola inte är grundade i en analys om

  1. Vad betyder det? Vad är entreprenörskap? Vad menar vi med vad vi säger? Vad är det vi egentligen eftersträvar? Vilka kvaliteter är vi ute efter? Kanske de redan finns under andra termer? Den här punkten av analys är extremt viktig, i synnerhet då vi efterlyser sådant som kan betecknas som trendbegrepp eller begrepp som är värdeladdade på något sätt. Ju mer självklart och positivt begrepp det handlar om ju viktigare blir kravet på en kritisk analys.
  2. På vilket sätt kan de eftersträvansbara egenskaper/kunskaper stimuleras och växa på bästa sätt. En kurs? Ett ämne? gästföreläsare eller en mer "otydlig" infärgning av hela utbildningen?
  3. Vad skall "stryka på foten". Eller vad skall tonas ned till förmån för för det valda och varför?
  4. Hur kan detta utvärderas?

Ja, jag bara spånar lite snabbt kring frågor som blir viktiga om man menar allvar med att konstrurea en utbildning som betyder något och som inte bara tillfredställer en opinion eller ett ytligt betraktande... Detta oavsett om det gäller entreprenörskap, HBT-frågor, genusfrågor, demokratifrågor, livskunskap (vad nu det är?!.. eller snarare inte är?)