21 dec. 2008

En Julhälsning

En julhälsning från mig och min familj till er alla som hälsar på här. Jag har sett en del e-julhälsningar och den här tyckte jag faktiskt var riktigt kul. Mina söner godkände den också :) länk

13 dec. 2008

Om videokonferenser

Clas Ohlson är ett företag som har växt enormt de senaste åren. Företaget är spritt på ca 100 butiker i fyra länder. Att detta innebär en utmaning vad gäller företagsanda, internkommunikation och utbildning säger sig själv.
Jag har tidigare skrivit om den potentiella styrkan i e-kommunikation, eller videokommunikation, eller webkommunikation, eller... Ja, det finns många beteckningar för att kommunicera med ljud och bild över avstånd, så välj själv. Nu finns en intressant artikel om hur Clas Ohlsson tidigt började arbeta med detta. Läs den!
Clas Ohlson-personalens resande har drastiskt minskat och videoanläggningarna – som varje butik förses med – nyttjas nu dagligen för möten mellan kontor och butiker samt butikerna sinsemellan.

Givetvis sparar det här mycket pengar, men bieffekten blir också att medarbetarna får bättre kontakt med varandra, att sammanhållningen ökar och att miljön påverkas mindre.
Hur mycket Clas Ohlson tjänar ekonomiskt på videoanvändningen tycker Martin Ronnefalk är lite svårt att räkna ut exakt.
– Men det har ju blivit extremt dyrt att resa nu. Så ska du ta ett par tre personer från, säg, Sverige till Finland, är du säkert uppe i runt 30 000 kronor. Lägg sedan till all förlorad arbetstid, taxi, måltider och sådant. Då får du snart lägga ut 100 000 kronor för ett enda möte, som du precis lika gärna kan göra via video.
Om företag som Clas Ohlson ser möjligheterna att spara både tid och pengar (och miljön) genom nyttjandet av IKT-teknik med bibehållen kvalitet, så kanske fler kan göra det. Problemet är inte längre tekniskt, kruxet är att implementera användandet i organisationen, det har de tydligen lyckats med.
Kanske något att fundera på för regeringen när de tar ställning till SOU 2008:109 och VFU-frågan... Ja, jag vet att jag är lite tjatig med detta, men jag kan inte komma i från att jag tycker det är så dumt...

9 dec. 2008

Virtuella besök


Med tanke på mitt tidigare inlägg och citatet:
- examinationen av de studerande under VFU måste tydliggöras och alla studerande garanteras besök av ansvarig examinator under sin VFU
Undrans om virtuella besök besök räknas? Kanske som ett hologram... eller jag menar mer som i StarTrek, volymetriska bilder. Om Jag gör ett sådant besök under studentens VFU och kommunicerar med berörda. Är det okej? ;)

Ny (?) lärarutbildning

Efter Berlinresan så är det en del att hinna ikapp med. Bland annat så har ju Sigbritt Franke presenterat sin utredning om en Ny (?) lärarutbildning. Intressant nog så känns vid läsningen av rapporten min "gamla" examen från 80-talet helt plötsligt "modern". Jag har en äldre s.k. adjunktsexamen/ämneslärarexamen med behörighet till det som då kallades högstadiet och gymnasiet. Så, nu är man tillbaka på banan igen... :)
Vad som ytterligare slår mig är att det är ganska mycket detaljstyrande, som vanligt när det kommer till lärarutbildning. Bland annat vad gäller det som kallas VFU (äldre Praktik). Lärosätena har ju försökt på olika sätt integrera verksamhetsförlagd utbildning med högskoleförlagd för att motverka den gamla uppdelningen, praktiskt och mentalt, av praktik och teori. Som ett led i detta har flera lärosäten upphört med det av många, under "praktiken", fruktade besöket från lärarutbildningen och ersatt detta med utvecklingssamtal (IRL eller VRL) där vfu-lärare, hfu-lärare och student samtalat om studentens utveckling. Personligen tycker jag som deltagit i båda dessa former, att den senare har inneburit en kvalitetsförbättring. Men, nu läser jag att
- examinationen av de studerande under VFU måste tydliggöras och alla studerande garanteras besök av ansvarig examinator under sin VFU
Hur skall detta förstås? Skiljer man nu ut VFU-delen ur den kurs studenten går, som ju har mål och examinationsformer för detta, till ett särskilt moment med andra mål och examinationsformer? Bidrar man inte då till att återigen införa den gamla uppdelningen mellan praktik och teori?
För att inte tala om vilka konsekvenser detta kan/kommer att få för yrkesutbildningar som sker på distans/webbaserat. Ett sätt att INTE räkna med att kommunikation kan ske över webben med bibehållen kvalitet och därmed tillåta VFU på långt avstånd från lärosätet. Hur kan läararstudenter överhuvudtaget ges möjlighet till att läsa på annat lärosäte, ex. utomlands, annat än i delar av utbildningen som inte har VFU? Är inte detta ett pekpinneaktigt begränsande?
Jag suckar och blir lite deprimerad faktiskt.

8 dec. 2008

Hemkommen från Online Educa Berlin.

Det har varit många intryck och jag vill gärna hålla på dom ett tag, det tar lite tid att smälta en så stor konferens.
En sak vill jag i alla fall gärna berätta om . Jag valde att gå på Prof. Gilly Salmon, (University of Leicester) och ämnet var: Creating Universities of the Future.
Hon delade in oss i sex grupper och grupperna fick en fråga var att diskutera. Min grupp fick frågan
How can we educate now, those who will solve the global problems of the future?
Vi kastade oss över frågan och det blev lite fäktning om vad och vilka kompetenser som var viktiga. En senkommen gruppmedlem satt tyst och lyssnade ända tills tiden höll på att rinna oss ur händerna, vi skulle ju redovisa vad vi kommit fram till, och det hade vi inte...
Då tog han, Jan Philips Schmidt från Sydafrika (Western Cape)till orda. Han menade att om vi betänker att jordens ledare av idag (nästan) alla är utbildade vid eminenta lärosäten. Skickliga i ämnen och kompetenser, men ändå är det den ledargeneration som bäddat för de ekologiska och ekonomiska problem vi har att lösa. För att inte tala om krig och fattigdom. Vad vi bör fokusera på våra lärosäten är att bli bättre på karaktärsdaning, menade Jan Philips. Mer av karaktär och kollektiv medvetenhet, eller som han uttryckte det? Good for the community, rather than for the individual. Lärosätena bör gå i bräschen för detta med öppenhet och frikostighet, i ett bildningspatos till gagn för mänskligheten, snarare än att skydda sina upptäckter och kvalitativa undervisning bakom lösenord och höga avgifter?
Vi gapade och när vi funnit oss inför dessa stora ord sa vi att detta blir gruppens redovisning. Thank you Jan Phillips for putting us back on track :)
Men, jag är inte säker på att detta var vad seminarieledaren hade tänkt sig, på en konferens om e-learning?

29 nov. 2008

Sverige sämst att använda Internet för distansutbildning!

Nu har WORLD INTERNET INSTITUTE släppt sin årliga rapport om om Internets påverkan på samhället.
Med viss förvåning läser jag att trots hög Internetanvändning så är Svenskarna sämst på att använda Internet för distansutbildning 20 – 30 procent av användarna i WIP‐länderna har någon gång prövat att utbilda sig via Internet. I Sverige är det det 4 procent. Längst fram ligger Nya Zeeland och Singapore.
Tja, vad skall man säga? Det finns utvecklingsmöjligheter på området :)...

24 nov. 2008

En sak till... jag kan inte motstå

Jag har tidigare skrivit om laddade pedagogiska begrepp och hur vanskligt det är att förhålla sig till dessa ibland. Titta på denna video som verkligen sammanfattar mina egna funderingar kring det som kallas lärstilar, eller inlärningsstilar..

Och när videon är slut finns Rigmor Lindelöfs artikel att ta del av i ämnet.

Lååångt mellan inläggen

Jag har haft svårt att hinna med bloggen som mest har varit till för mig själv faktiskt, som ett slags minnesstöd, men också för att själv pröva bloggandets värld. Hösten har som sagt varit ganska hektisk men jag tror att jag skall fortsätta på den mer lättsamma vägen och skriva lite om mycket. Just nu följer jag med stort intresse Janne och Stefans resa i väst på http://ictmission.blogspot.com/. Det är väl ett sökande efter... ja... något att inspireras av. Min behållning är i alla fall deras reflektioner av det de möter.
Jag fortsätter också mitt sökande efter en värdig efterträdare till marratech. På onsdag skall jag lyssna och se på en demonstration av elluminate, så får vi se om jag blir imponerad. Lite orolig är jag... faktiskt.
Annars ser jag fram emot Online Educa i Berlin den 3-5 december. Vad jag har förstått skall Michael Wesch vara en av keynotespeakers. Det tycker jag skall bli extra spännande :) Ses vi där kanske?

7 nov. 2008

Livslångt lärande...

Apropå begrepp i tiden, så undrar jag bara om inte människor förr också lärde sig saker och utvecklades hela livet?


5 nov. 2008

En pedagogisk grundsyn (?)

I många sammanhang ombeds lärare/pedagoger att formulera sin pedagogiska grundsyn. Det vanligaste sättet verkar då vara (efter ett snabbt googlande) att formulera ett antal ganska självklara postulat som knappast någon kan ifrågasätta för att sedan utifrån detta göra en beskrivning över den egna (förträffliga) positionen.
Att formulera en pedagogisk grundsyn som ett slags credo är knepigt. Det måste, om man så skall göra, bli ett resonerande och problematiserande dokument där olika aspekter av det som vanligtvis hanteras under redogörelsen av pedagogisk grundsyn, nämligen synen på kunskap, synen på människan som kunskapande varelse, synen på samhället, etiksyn och situationens villkor. Samtidigt skall det vara någon form av personligt ställningstagande vilket jag skall försöka ge uttryck för. Jag gör detta i en slags betraktelse och tror att min egen position kommer att framstå tydligt ändå.

Om människan och lärande vill jag påstå att hon lär sig hela tiden oavsett tid och miljö, hon är i detta avseende oerhört anpassningsbar. Är det något som vi kan förstå av historien och studiet av kulturer så är det att människan anpassar sig till sina (lär)villkor. Människan har allt sedan antiken försökt beskriva lärandets villkor. Detta med olika perspektiv och teoretiska glasögon, som naturligtvis är färgade av sin samtid och kultur. I dag är det, det sociokulturella perspektivet som dominerar beskrivningen av hur människan lär. Naturligtvis har jag svårt att befria mig från den dominerande uppfattningen från vår tid och kultur. Jag måste tillstå att min syn på hur människor lär, präglas av detta perspektiv.
  • Kunskap är varken en enbart kognitiv process eller en enbart fysisk process
  • Kunskap är sammanhangsberoende
  • Kunskap är språkberoende
  • Kunskap är endast möjlig i samspel mellan människor
  • Kunskap utvecklas med hjälp av och på grund av Artefakter – Verktyg!
Fast, frågan är om det egentligen är så "nya" insikter? Kanske snarare betoningar?
Den intressanta frågan kvarstår dock, vilka konsekvenser får det för undervisningspraktiken?
Hänger min praxis ihop med min syn på lärande? Alltför ofta inte, eftersom det är så många saker som styr och begränsar den faktiska möjlighet jag har att styra över andras lärsituation.
Jag är inte ens alltid medveten om den diskrepans mellan vad jag uttalar för ideal och den praxis jag själv lever i. Jag tror att det är viktigt att vara medveten om detta då lärares/pedagogers språkbruk ofta är problematiskt värderande snarare än ett yrkesspråk med preciserad betydelse. Flera studier har gjorts som påvisar detta.
För att diskussionen om pedagogisk grundsyn ska bli pedagogiskt meningsfull bör inte en grundsyn ses som något evigt och oföränderligt. Genom reflektion kan även grundläggande antaganden förändras. Detta är den bärande tanken bland de teoretiker som diskuterar reflektion och erfarenhetsbaserat lärande (Argyris och Schön 1996, Granberg och Olsson 2004). Att gå direkt på grundsynen fungerar inte. En pedagog som får frågan: ”Vilken pedagogisk grundsyn har du?” kommer förmodligen att svara i enlighet med de uppfattningar som hon själv och omgivningen anser vara de ”riktiga”. Det är bara genom att konfrontera sina konkreta handlingar och försöka få syn på de resonemang man för kring dem som den genuina pedagogiska grundsynen, det man ”menar” med det man gör, kan bli synlig, eller åtminstone skönjbar.
(Maria Andrén, Det pedagogiska övervägandet. Åbo Akademi University Press 2008, s.66)
Min utgångspunkt i förhållningssättet till människan är i alla fall att hon är naturligt nyfiken och en ständigt lärande varelse. I formella inlärningssituationer kan däremot en mängd hinder uppstå, både av kognitiv art men också av emotionella och till och med existentiell art. Med åren har jag lärt mig att många människor har ett komplicerat och spänt förhållande till teknik. Det skulle nästan kunna klassificeras som existentiellt. I lärarrollen har detta sedan gammalt varit ett bekymmer och jag vill gärna citera Martin Bäcklin. Att vara lärare, Almqvist & Wiksells serie: Handböcker för lärare, 10. Tryckt 1948!!
De tekniska hjälpmedlen för undervisningen lär man känna så småningom, men bekantskapen bör inte uppskjutas för länge. Läsfolk har ibland rätt grumliga begrepp om maskiner. Det känns ganska genant, när t.ex. en baloptikonlektion kommer av sig vid ingången, därför att man inte behärskar apparaten. Jag har sett skådespelet rätt många gånger. 1946 års skolkommission föreslår, att en specialkurs i användandet av tekniska hjälpmedel (skrivmaskiner, dublikatorer, grammofoner,- epidiaskop för skioptikon- och baloptikonbilder, filmapparatur, radioutrustning) skall inläggas i lärarutbildningen. Jag skulle vilja rekommendera mina läsare att ta del av kommissionens motiviering (betänkandet s. 472 ff.). Enligt min mening är det angeläget, att förslaget beaktas. Den åsikten kan man hysa utan att förfalla till yrvaket aktualitetsjäkt eller till övertro på de tekniska hjälpmedlens betydelse. De är blott hjälpmedel, men som sådana kan de ibland vara ovärderliga. (Citat sid. 143)
Martin Bäcklins text, 60 år gammal känns förvånansvärt aktuell. Ändå är det stor skillnad på då och nu. Skillnaden kan bl. a. beskrivas som att Bäcklin såg tekniken som hjälpmedel, liksom vid sidan av. Idag är den digitala och tekniska impregneringen av vår tillvaro så omfattande att det inte är rättvist att betrakta IKT som hjälpmedel vid sidan av… IKT påverkar våra kommunikationsmönster och informationsstrategier på ett så omfattande sätt att vi måste omvärdera vår syn på många områden. I synnerhet om hur människan kommunicerar, skapar kontakt och organiserar undervisningsstrukturer. Samtidigt finns det många människor som strategiskt undviker all form av IKT… och lever ett rikt liv ändå :).
“It is human nature to want to acquire new knowledge and skills, and if people aren’t doing it, they will have good reason.” Hardingham (2006)
Här berörs då frågan om balanser, mellan privat och professionellt. Naturligtvis kan undervisning och lärande ske utan digitala arkitekturer, så har det ju varit länge och kommer i olika sammanhang att fortgå, men som lärare idag, i det formella utbildningssystemet oberoende av nivå, kan inte frågan längre förpassas till hjälpmedel som man kan ha eller inte. Digital kompetens är inte längre enbart kognitiv kunskap om IT, utan innefattar även ett förhållningssätt till omvärlden. Digital kompetens är idag för läraren lika viktig som att kunna läsa och skriva.
Prof. M. Wesch (Kansas State University) betonar på ett intressant sätt behovet av att tänka om, (rethinking) angående en mängd aspekter med anledning av våra förändrade kommunikationsvanor med exempel från youtube. Detta är viktigt, inte minst med tanke på våra föreställningar kring utbildning och hur den skall bedrivas. Med IKT ser jag själv en enorm utmaning till just rethinking, och jag gör det gärna eftersom det finns sådan potential i just kommunikationsavseende med IKT… och lärande handlar ju om kommunikation och förhållningssätt.
Vad blev det då av min pedagogiska grundsyn? Jo, att den är föränderlig och situationsbunden, och därför lite svår att få fatt i med en sådan här text. Men, i stort handlar det om förhållningssätt, attityd och kommunikation.

30 sep. 2008

Nu är det entreprenörskap igen...

Jag har skrivit om detta tidigare men fattar pennan igen.
Maud Olofsson, Jan Björklund, och Lars Leijonborg skriver i en artikel (Svenska Dagbladet 17 september 2008) om företagande och entreprenörskap.
Jag blir inte riktigt klok på texten. Man kan förledas att tro att entreprenörskap och företagande är samma sak, men ändå inte riktigt. Eller vad menar dom...
"Många ungdomar kan tänka sig att starta ett företag, men tvekar eftersom de inte vet hur man gör eller törs satsa på en egen idé. Här kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att hjälpa dem att utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs. Det gäller alltså att redan i skolan väcka entreprenörskapsandan hos eleverna."
Samtidigt skriver dom att

"Mycket av det som utmärker en bra entreprenör - förmågan att lösa problem, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra - är också de egenskaper som eleverna behöver för att klara sina studier och bli framgångsrika i vuxenlivet.

Utbildning i entreprenörskap är därför värdefull också utanför företagsvärlden. Regeringens ambition är att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningsväsendet.

För att uppnå detta presenterar regeringen i dag en strategi för entreprenörskap. För det första behöver färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap få större utrymme i skolan. De handlar till exempel om att ta initiativ och omsätta idéer till handling."

Intressant är att det som slås fast är att det som utmärker en bra entreprenör är förmågan att lösa problem, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra. Är det inte just detta som skolan har blivit bättre på de senaste decennierna, det som av en del kritiker kallas flumskola? Fast, samtidigt påpekar de att skolan måste bli bättre på detta. Eller är det en glidning till kurser i företagande de menar, fast det låter tjusigare med entreprenörskap?

25 sep. 2008

Värdeladdade begrepp är knepiga.

Jag har i många år funderat på otydligheter i språket, särskilt vad gäller utbildningsfrågor/skola. Jag har naturligtvis en del käpphästar jag reagerar på. Jag skall bara ge ett exempel.
Vi är ju alla mer eller mindre fångna i språk- och värdediskurser vilket Lattekåseriet visar på ett mycket underhållande sätt. Men, tillbaka till exemplet. Betänk begreppet helhetssyn...
Fundera ett tag och känn efter vilka associationer ni får...
Jag kan med viss ansträngning förstå intentionen bakom men är ändå tveksam till begreppet. Helhetssyn är starkt värdeladdat + och ändå kunskapsteoretiskt/filosofiskt/epistemologiskt omöjligt. Min poäng blir här att om man vill vara tydlig så bör man tala om ur vilket/vilka perspektiv man valt att arbeta, eller belysa något. Först då blir det klart att man inte kan se allt samtidigt. En viss ödmjukhet i det egna seendet kanske? Eller ett skarpare seende?

Är inte begreppet helhetssyn inom all akademisk text ganska märklig då det akademiska perspektivet präglas av val, val av perspektiv. Jag kan förstå att begreppet används polemiskt i vissa sammanhang, men inte här, inom akademin? Leder inte detta till ett kunskapsteoretiskt problem, eller är orden inte SÅ viktiga?
Just den starka värdeladdningen i helhetssyn gör mig än mer fundersam till användandet. Det är just i dess anspråk - i förhållande till... Vad? Vilka?
Om man med ett innehållsmässigt omöjligt (kunskapsteoretiskt) och starkt positivt laddat begrepp lanserar sin egen position och så framhåller sin egen förträfflighet, det är för mig inte förtroendeskapande.
Googla lite så får ni se. Helhetssyn finns på allt möjligt. Till och med på människan... bevare mig väl. Jag har inte ens helhetssyn på min fru... eller på mig själv ens.
Säg inte att ni har en helhetssyn! Gud, den allseende kan bli sur! :)

15 sep. 2008

Distansutbildningar sparar resor

Se där, distansundervisningens miljöaspekt lyfts fram. Tre och ett halvt varv runt jorden motsvarar ca 14 000 mil som inte behöver tillryggaläggas. Tänk också på hur mycket tid det utgör :)

Älvsjömässan

Det var nog den största konferens jag varit på och förberedelserna för mentometerinslagen var intensiva. Vid varje symposium svarade deltagarna på en eller flera frågor. Några bilder från förberedelse och genomförande... Min roll i det hela var praons :)


12 sep. 2008

Väntan...

Just nu sitter jag i hotellfoajén och väntar på besked om eftermiddagens program. Mentometern är en naturlig del vid symposium när...
This Friday the leaders in oncology will convene in Stockholm, Sweden, for the much awaited ESMO Congress. Organized by the leading Medical Oncology society in Europe, 8,550 pre-registrants including physicians, healthcare providers, policy makers and cancer patients will attend the 33rd edition of this educational and scientific forum. The ESMO Congress, which takes place from 12-16 September, will serve as a hub for interdisciplinary interaction, presentations on cutting-edge science and discussions about the rapidly changing world of oncology.
Mera om hur det gått senare...

1 sep. 2008

Även polisen har upptäckt mentometern

Här såg jag att även polisen upptäckt mentometern som pedagogiskt verktyg
Mentometer och värderingsövningar
Med hjälp av mentometern kan man mäta klassens åsikter i en fråga utan att någon behöver känna sig utpekad. Man svarar anonymt och resultatet visas på en stor duk. Detta är en bra utgångspunkt för att sedan diskutera vidare eller att arbeta med värderingsövningar kring frågor som annars kan vara svåra att diskutera. Frågorna kan handla om lag och rätt, attityder till polisen, våld, rasism, gängbråk, demonstrationer eller något annat. Mentometersystemet har blivit mycket uppskattat bland lärare och elever och passar bra som en aktivitet oavsett vilket temat är för klassens besök. Vi gör iordning mentometerfrågorna inför varje klassbesök. Det går bra att mejla in frågor som du vill att vi diskuterar!
Allt fler organisationer sköter också voteringarna vid sina årsmöten. De har upptäckt att det sparar mycket tid. Jag deltog vid sidan av min mentor i mentometerhandhavande Jan-Klas vid Sveriges Förenade Studentkårers (SFS) fullmäktige under tre dagar i maj . Mycket röstande blev det...

Mera Mentometer

Här var jag inte med, men tycker att bilden på de aktiva och förväntansfulla deltagarna är så bra, så jag visar den. Mentometern är ytterst lämplig i personalmöten eftersom det är en snabb och anonym teknik men som också injuder till direkt kommunikation. Jämförelsevis är det en ekonomisk teknik med pedagogisk potential. Det är kommunikationen som räknas!

14 aug. 2008

prof. Wesch om Youtube

Om det är så att ni av någon anledning inte har upptäckt Elza Dunkels blogg och redan fått länken till denna youtube film så måste jag sprida hennes tips. En föreläsning som fängslade mig helt...
Wesch betonar vikten av att tänka om, (rethinking) angående en mängd aspekter med anledning av våra förändrade kommunikationsvanor. Detta är viktigt, inte minst med tanke på våra föreställningar kring utbildning och hur den skall bedrivas. Jag tänker naturligtvis på distansundervisning...

Jag måste bara återge ett av de många kommentarerna till videon som faktiskt är 55 min lång
crazyman4666 (1 week ago) Show Hide
+2 Poor comment Good comment

I have had a youtube account for quite a long time, but this is the first video that I have commented on. It was an amazing video and extremely interesting even though I've never had an interest in anthropology whatsoever. It gave me goosebumps and it's cool that you keep up with the wall posts and actually respond to some of them. Congratulations for succeeding in making an extremely long video interesting!

8 aug. 2008

Läs!

Jag har tidigare skrivit om Fredrik Paulssons avhandling. Nu finns det en intervju med honom i skolporten!

28 juli 2008

e-learning

Några youtubeklipp om e-learning. Det som slår mig är förutom alla samlade klokheter... varför överhuvudtaget generalisera så om online-learning? eller e-learning? Vi har tillräckligt svårt att generalisera lärandeprocesser rent allmänt. Vi får treva oss fram och trots ny digital arkitektur så har inte människan förändrats särskilt mycket. Vi anpassar oss och tål en hel del om vi är motiverade och möter engagerade lärare. Lärande är inte enbart en fråga om överföringstekniker utan också (mest) om möten mellan människor och tankar om ett problem, eller, ett samspel mellan erfarenhet och kommunikation.

youtube 1
youtube 2 (Gilly Salmon)
youtube 3 :)

audience response system on youtube

Jag samlar här några presentationer på hur mentometersystem kan användas. Jag hittade klippen på youtube. Mycket nöje!
exempel 1 (Turning point)
exempel 2 (Senteo)
exempel 3
exempel 4 (Qwizdom)
exempel 5 (PowerVote)
exempel 6 (Padgett University)

Intressant att se hur de väljer att presentera tekniken. Det vore på sin plats att samla alla presentationer och analysera dom didaktiskt och kunskapsteoretiskt :)

27 juli 2008

Mentometernytt

Jag har tidigare skrivit om olika mentometersystem och nämnt en utmanare på den svenska marknaden vad gäller prisbilden. Nu händer också en hel del med mjukvaran och några intressanta exempel läggs ut i instruktionsfiler. Jag rekommenderar att titta på dom för demonstration av vad man kan göra med tekniken.

25 juni 2008

Om spegling


En artikel från ett sammanhang där jag och min mentor i mentometertekniken Jan-Klas Neuman deltog. Det var verkligen slående hur tekniken bidrog till kommunikation med åhörarna. Det är tydligt att det finns ett värde i att få kommunicera och spegla sig i det offentliga rummet, men anonymt... :)


Frågan och svaret

Jag har en bok jag ärvt från min svärfar. Han hade den som kurslitteratur när han gick folkskoleseminariet för många år sedan. Boken heter "Att vara lärare" och är skriven av Martin Bäcklin, 1948 på Almqvist & Wiksells förlag. Jag läser i den ibland när jag behöver påminna mig om att pedagogisk litteratur inte alltid är bäst om den är ny. Risken finns annars för svartmålning av hur vi tror det var förr...
Jag funderade på det där med att den som har makten att ställa frågor i det offentliga eller halvoffentliga rummet har ett ansvar och en makt som kan brukas med klokhet eller inte. Detta med anledning av mentometertekniken i olika sammanhang som jag arbetar med. Ett citat från kapitel 8 "Frågan och svaret".
Någon har sagt, att frågeställningen är för läraren, vad fingersättningen är för pianisten. Det är kraftigt tilltaget; undervisning är inte bara frågor och svar. Men jämförelsen är ändå träffande. I båda fallen rör det sig om formella ting, som i och för sig är skäligen likgiltliga. Men hanterar man dem suddigt och fumligt, grumlar man också sitt budskap till åhöraren.
En annan tanke om frågandet är om frågan bottnar i genuin nyfiken om vad/hur den andre tänker. Här finns en stor skillnad i attityd, som kommer att märkas av de som tillfrågas.

12 juni 2008

Ett aktuellt citat... i skoldebatten

Att läraryrket skulle kräva snudd på medfödda personlighetsegenskaper är en utbredd föreställning, som t ex lärarutbildningen förstärker. På lärarhögskolan får man ju knappast lära sig ett dugg om sådant som skolans samhällsfunktioner eller elevernas och lärarnas klassbakgrund betyder. Därmed trollas väsentliga orsaker till skolproblemen bort. Desto mer pratas det om skolämnen och om det som händer innanför klassrummets fyra väggar, om ´disciplinproblem´, ´motivationsproblem´, vilka ska lösas med hjälp av rätt pedagogisk metod. Och när sen metodikundervisningen i regel är så eländigt dålig att den är till föga hjälp när man hamnar inför en klass, vad återstår annat än att uppfatta motgångarna i jobbet som uttryck förr att min personlighet inte duger?
...
Men av debatten att döma verkar det som om skolans problem skulle bero på att lärarna och skolbyråkraterna har felaktiga pedagogiska idéer inuti huvudet. Detta innebär ett alldelses orimligt krav på den enskilde läraren: att med ´alternativa´ pedagogiska metoder lösa problem som inte är pedagogiska, att individuellt ta på sig skulden för utslagning, sortering och förtryck som har samhälleliga orsaker.
...
Dessutom fostrar skolan eleverna till precis samma individualistiska förhållningssätt:
Donald Broady, Den dolda läroplanen, 1977

30 maj 2008

Forskning

Äntligen!!

När jag antog utmaningen att konstruera en lärarutbildning på "distans" 2002 fick jag ganska många telefonsamtal från försäljare av LMS-system (Learning Management System). Jag var skeptisk och avvaktande då jag inte ville köpa ett helt koncept för undervisning då jag anade att detta skulle bli alltför styrande. Dessutom låg det inte på mitt bord att fatta sådana beslut. Jag tittade naturligtvis ändå på en del system och blev ganska snabbt varse att det fanns en hel del ideér om undervisning som styrde konstruktionen av dessa LMS system. Jag var också starkt tveksam till behovet att kontrollera distansstudenten med hjälp av statistik av det slaget som erbjöds. Mitt enkla argument var att om jag behöver all denna digitala information för att kontrollera studentens utveckling har jag redan misslyckats i mitt uppdrag att skapa en intressant och givande undervisningsform. Dessutom har kontakten mellan student och lärare fallerat fullständigt.
Hur som helst, nu lägger Fredrik Paulsson fram sin avhandling som i ljuset av det ovan sagda är oerhört intressant.
Studera särskilt bilden från avhandlingen som Fredrik lagt upp på sin blogg. Den är belysande och lysande.

28 maj 2008

Videokonferenser igen!




Med viss regelbundenhet kommer hoppfulla artiklar i IDG om video- eller webkommunikationens möjligheter. Nu skriver Marcus Jerräng om ämnet och har statistik på att inom svenska företag så har användandet av videomöten ökat med 200 procent. Det låter bra även om jag gärna vill ha lite mer statistik i en sådan artikel. Hur mycket är 200 procent?
I artikeln läser jag:
– Vi ser en boom för video- och webbmöten. Det är väldigt spännande just nu, säger Micael Berger, produktmarknadschef för unified communications på Microsoft.

Microsoft satsar stort på lösningar för videokonferenser och virtuella möten.

– Videokonferenser är positivt både ur ett ekonomiskt perspektiv och ett miljö­perspektiv. Många företag tittar på hur miljöpåverkan kan minskas med hjälp av it och frågar sig: Måste vi resa så mycket? Finns det några alternativ?

Ett företag som kommit långt med att använda alternativa kommunikationslösningar internt är Teliasonera, som tack vare sin resepolicy minskat sitt resande med 30 procent och sparar 70 miljoner kronor per år.

– Videokonferenser an­vänds för besluts-, informations- och arbetsmöten. Syftet är att minska koldioxidutsläppen, öka effektiviteten – och spara pengar, säger Catherine Karagianni, miljöchef på Teliasonera.
Det är ju inte bara företag som ökar sitt kommunicerande över nätet, hela utbildningssverige är sedan några år på gång. Jag har ju arbetat med implementering av webbaserad undervisning sedan 2002, och som jag skrivit tidigare, om det är möjligt at via nätet undervisa i moderna (och klassiska) språk så borde väl detta vara en enorm möjlighet för näringslivet. Artikeln lyfter ju fram detta på ett bra sätt (se även min hemsida). Nu är det inte bara tekniken som som skall utvecklas och senare inhandlas, det är användandet som lönar sig. Implementeringen i företaget är det som är lite trixigt. Jag vet detta, och det är viktigt att ha en strategi för att möta och stödja människorna i företaget som förväntas använda teknikstödet.
Som vanligt vill jag påminna om att läsa kommentarerna till artikeln. Det måste vara roligt för IDG att ha så kunniga och engagerade läsare. Jag skickar vidare ett tips från signaturen Headshot, även om det är lite reklam från andra ;)
Bra sidor som kan hjälpa er som är intresserade av videokonferens:
www.videokonferens.com
www.ekovideo.se
I avvaktan på NSHU:s utredning så nöjer vi oss med översikter av detta slag.

5 maj 2008

Entreprenörskap som ett slags önsketänkande...

Oj vad ofta jag har läst om vad olika intressegrupper vill ha in i lärarutbildningen/skolan...
Det är ju alltid positivt med engagemang i utbildningsfrågor. Men tyvärr tror jag att ropen efter det ena efter det andra som skall "in i skolan" är uttryck för ganska grumliga föreställningar om hur utbildning organiseras och lärande stimuleras. Om man verkligen vill engagera sig och göra skillnad, så krävs det betydligt mer än att bli nöjd om det man efterfrågar blir en synlig schemaposition i skolan eller en poängkurs till inom akademin.
För att illustrera vad jag menar kan ett analogt resonemang om konflikthantering belysa problematiken. Jag fick (år 2006) en fråga via mail som var formulerad på följande sätt.
  1. Är konflikthantering ett obligatoriskt moment för alla era lärarstudenter?
  2. Vad är omfattningen av denna utbildning i så fall och hur ser innehållet ut (i stort)?
  3. Skiljer sig antalet poäng åt mellan inriktningarna? I så fall: Vilka får mer/mindre?
  4. Har detta område fått större/mindre plats i utbildningen under det senaste året/åren?

Det var en facklig tidning som skulle göra en artikel av de svar som de olika lärosätena gav. Upplägget var ju ganska givet. Man ville ha en enkel uppställning så det skulle gå att göra jämförande tabeller. Vissa lärosäten skulle få beröm och andra... inte.

Mitt problem med att hantera frågan illustreras med följande svar:

Hej

De fyra frågor som ställs väcker ännu fler frågor och kan svaras på flera sätt. Gör man en enkel sökning på Internet på ”konflikthantering” öppnar sig en mångfacetterad hantering och innehåll av termen. Detta är bara en indikation på svårigheten att svara enkelt och kortfattat. Inte desto mindre skall jag göra ett försök.

Om man söker efter en poänggivande kurs med rubriken ”konflikthantering” i någon form så finns inte detta som ett obligatorium för lärarstudenter vid Högskolan. Vi ger alltså inte poäng i ”värdegrund”, ”allmänmänskliga frågor”, ”ekologi”, ”IT”, ”konflikthantering” eller ”genusteori” utan i Pedagogiskt Arbete. Detta gör det lite problematiskt att identifiera enskilda perspektiv i traditionellt akademiska poäng utan analysen måste se och hantera 60p i pedagogiskt arbete. Vad vi vinner på detta menar vi är kontext och progression. Vad vi riskerar är att enskilda perspektiv på lärarens uppdrag kan bli otydliga. Inte desto mindre har vi valt att arbeta med sammanhang och progression framför små tydliga poängkurser.

Funderar man då vidare på vilket innehåll som kan ligga bakom termen så skulle jag svara att konflikthantering på förebyggande nivå finns som ett tydligt spår i det för lärarstudenterna obligatoriska innehållet i Pedagogiskt Arbete (AUO). Dels i bearbetningen av lärares ledarroll för pedagogisk verksamhet och den yrkesetiska dimensionen av detta. Vidare analyseras värdegrundsfrågor på olika nivåer som är direkt relaterade till konflikthantering. Det yrkesetiska perspektivet är ett av två centrala frågor som problematiserar pedagogiskt arbete C delkurs 1 (10p) i vår konstruktion av utbildningen. Så, det är starkt accentuerat i slutet av utbildningen men har påbörjats redan första terminen i form av bearbetning av värdegrundsanalys och introduktion av yrkesetik.

Omfattningen av innehåll som kan relateras till konflikthantering är som sagt problematiskt. Att urskilja den litteratur som återfinns i andra lärosätens poänggivande kurser vore alltför enkelt om vi tror på vinsten av att låta olika perspektiv möta och förstärka varandra och då integrera perspektiven i undervisningsuppdraget.

Om man accepterar ovanstående som ett rimligt sätt att bearbeta konflikthantering så skiljer sig inte detta åt mellan inriktningar eftersom detta är för alla lärarstudenter gemensamt innehåll.

Skulle jag våga göra en jämförelse mot tidigare så har detta större plats än tidigare så till vida att jämförelsen görs i det för lärarstudenter gemensamma kunskapsområdet.


Detta var antagligen inte alls det som frågeställaren ville höra eftersom den efterföljande artikeln inte problematiserade frågorna på det sätt som jag försökte ge uttryck för. Det blev lite konstigt... och svårt.
Varför då denna långa utvikning vad gäller "entreprenörskap"? Jo, för att jag har ofta märkt att efterlysningar av olika perspektiv i utbildningar/skola inte är grundade i en analys om

  1. Vad betyder det? Vad är entreprenörskap? Vad menar vi med vad vi säger? Vad är det vi egentligen eftersträvar? Vilka kvaliteter är vi ute efter? Kanske de redan finns under andra termer? Den här punkten av analys är extremt viktig, i synnerhet då vi efterlyser sådant som kan betecknas som trendbegrepp eller begrepp som är värdeladdade på något sätt. Ju mer självklart och positivt begrepp det handlar om ju viktigare blir kravet på en kritisk analys.
  2. På vilket sätt kan de eftersträvansbara egenskaper/kunskaper stimuleras och växa på bästa sätt. En kurs? Ett ämne? gästföreläsare eller en mer "otydlig" infärgning av hela utbildningen?
  3. Vad skall "stryka på foten". Eller vad skall tonas ned till förmån för för det valda och varför?
  4. Hur kan detta utvärderas?

Ja, jag bara spånar lite snabbt kring frågor som blir viktiga om man menar allvar med att konstrurea en utbildning som betyder något och som inte bara tillfredställer en opinion eller ett ytligt betraktande... Detta oavsett om det gäller entreprenörskap, HBT-frågor, genusfrågor, demokratifrågor, livskunskap (vad nu det är?!.. eller snarare inte är?)

18 apr. 2008

Googles tystnad..

Jag har skrivit tidigare om marratechs osäkra (?) framtid. Nu skriver Joel Åsblom om den grupp NSHU tillsatt för att utreda frågan om eventuell ersättare. Gruppen skall testa tio system säger Mats Brenner som är projektledare. Här blir jag nyfiken, vilka är dessa utvalda? Vi får se om gruppen släpper information om detta. Själv har jag ungefär det antalet på min egen lista över aspiranter. Gruppens arbete är viktigt och jag hoppas att de inte dröjer allt för länge med sin rapport utan jobbar på. Särskilt med tanke på den snabba utvecklingen på området annars riskeras att resultatet är gammalt när det publiceras. Vilket dilemma, va!

15 apr. 2008

Kommunikation & Utbildning


Vill bara tipsa om nätets möjligheter.
Titta på videon som presenterar upplägget att studera Kinesiska på distans, över Internet.
Ingen revolutionerande nyhet men ändå illustrativt vad som är möjligt. För bara några år sedan när jag arbetade med att implementera distansformen i utbildningssammanhang fick jag kommentaren från en docent i engelska.
-Det är ju intressant det där med distansundervisning men det är ju inget för oss...
-Varför då? frågade jag
Då tittade hon på mig som om jag borde fatta själv...
-Jamen det är ju språk jag undervisar i.
Då flög något i mig som jag lärt av mina barn och jag replikerade.
-Ock?

Ja, det hela utmynnade i en demonstration om möjligheterna till kommunikation på Internet via headset, webkamera samt en gemensam skrivyta. Fascinerat tittar hon och utbrister.
-Jag kanske får tänka om då.

Precis så är det. Hindren sitter inte alls i tekniken utan i våra föreställningar om hur saker och ting skall vara :)
Jag kom att tänka på det när jag såg sidorna som erbjuder studier i Hebreiska, Kinesiska och Engelska över webben.
Det påminner starkt om det upplägg jag själv var med om att införa på Högskolan Dalarna 2003. Så fick jag sagt det också.

8 apr. 2008

Spännande händelser

Jag har drabbats av ett synnerligen elakt virus som fullständigt kramar kraften ur mig. Jag får inte så mycket gjort som jag planerat. Det stressar mig en aning.
En ljusglimt i tillvaron är Annakarin Nybergs avhandling om hur vi umgås med "digitala artefakter" (en vidare och samtidigt en mer precis benämning än IT). Det här är precis mitt intresseområde så det är intressant läsning. Ryktet säger att hon fått MYCKET beröm för sitt arbete och hon har gett en analysmodell och teoretisk plattform som är användbart. Jag är inte klar ännu... men snart så. Avhandlingen finns att ladda ned här.

En annan nyhet är att mentometermarknaden i Sverige har fått ytterligare en spelare på plan. Ser man till priset på utrustningen de erbjuder så blir det spännande att följa effekterna av detta. De ligger långt under hälften av sina konkurenters prisnivå. Därmed inget sagt om skillnader i kvalitet och program. Jag har precis laddat hem deras mjukvara för att testa. Lite svårtillgängligt är mitt första intryck.


14 mars 2008

Välsignade NSHU!

Ser man på! Nu skall en grupp tillsättas för att se över de alternativ som kan komma ifråga som ersättning för marratech. Jag arbetar ju en del med detta själv och ser fram emot rapporten. Dessutom ser jag att det finns goda krafter i gruppen som skall arbeta med detta.

12 mars 2008

Ideér för undervisning från Internet

För drygt något år sedan fick jag en cd med ett program med animerad statistik. Jag tittade på det och fascinerades över hur statistik kunde presenteras och åskådliggöras.
Igår såg jag en föreläsning på Youtube med Hans Rosling om Health, Money & Sex in Sweden och fick då reda på att man kan direkt på nätet utnyttja detta grepp i undervisningen. Det ligger fritt och tillgängligt flera "färdiga" åskådliggörande exempel på hälsa och rikedom i världen. Ett tips till lärare i ungdomsskolan är att undersöka möjligheterna till denna resurs!
Jag sökte vidare och fann fler intressanta föreläsningar med Hans Rosling, bland annat en på www.ted.com om "New insights on poverty and life around the world"
Det är mer intressant att se vad som kan berika undervisning av det som finns gratis tillgängligt på nätet än att köpa färdiga undervisningskoncept för dyra pengar. Ungefär så som många lärare har upptäckt och börjat använda Google earth i sin undervisning.

10 mars 2008

Mer om mentometerteknik

Mer om mentometerteknik
Jag har under en tid försökt få grepp om de olika mentometersystem (med många olika namn) som finns på marknaden. Visserligen har jag tillgång till ett mycket kraftfullt sådant i Hovteks system MPoll men det skadar inte att vara uppdaterad.
Men, så hittar jag en riktig guldgruva för mina intressen, Dr. Will Thalheimer har redan gjort det jag försöker mig på.
Hi. This is Dr. Will Thalheimer. I've created this website to support the emerging community of professionals who utilize, develop, purchase, administer, or do research on audience response systems as they are used in classrooms to improve learning.
Här finns en påbörjad översikt över forskning på Audience Respons Learning. Eftersom det inte är lätt att hitta det man letar efter när det finns olika begrepp för ungefär samma sak så finns här en översikt på det också, bl.a.

Google Search Webpage Hits Mar 2007
Search Term Mar 2007
"Audience Response System" 82,300
"Classroom Performance System" 41,800
"Student Response System" 30,600
"Classroom Response System" 21,400

Men det som jag tillbringade mest tid med var den översikt av försäljare som också finns samlad på sidan. Det är bara att tacka och ta emot. Här finns mycket att hämta.

Thankyou Dr. Will Thalheimer for your website!

19 feb. 2008

mentometerteknik!

Jag har besökt Solna idag tillsammans med min rutinerade mentometermaster Jan-Klas. Vi fick en genomgång av Senteoklickers i Smartboardmiljön. Mycket intressant, en teknik som har potential. Det finns flera aktörer på marknaden och på hemvägen på tåget lekte jag med TurningPoints PowerPoint integrerade frågeschema. Det är ganska lätt att se hur tekniken kan användas både i näringsliv och skola för både undervisning, information och kvalitetssäkring.
Nu är systemen tänkta i lite olika miljöer och de har därför olika begränsningar och möjligheter.
En intressant dag var det iallafall. Tack Per!

2 feb. 2008

e-meeting

Jag fortsätter mitt sökande efter olika lösningar på att kommunicera över webben och mitt i allt detta botaniserande hittade jag följande som jag måste nämna så här på stört. Det avviker så i sin kaxighet och annat... se själva

What is WiZiQ?
WiZiQ is a platform for anyone and everyone who wants to teach or learn live, online. With a virtual classroom, educational content and a session scheduler, WiZiQ works best for anyone’s online teaching and learning needs. Try it out, it’s all free!

Does it cost anything to teachers?
WiZiQ is absolutely FREE. We do not charge anything from teachers for using WiZiQ for online teaching. In future, we will offer certain advanced features on WiZiQ for a monthly subscription fee. However, basic features on WiZiQ will always be free.

Do the students have to pay anything?
WiZiQ is FREE for students too. Students can search for teachers and learn online from them. They may seek online help for homework or assignment queries. They can use WiZiQ’s virtual classroom to hold live discussions or sessions.

1 feb. 2008

Internetkollaps!

Oj!
Fyra Nyanser av brunt uppmärksammade mig på Internethaveri över två kontinenter.

Hela Indien och delar av Mellanöstern har drabbats

Detta verkar allvarligt och kommer verkligen att bli en prövning för den globala kommunikationen. Mer att läsa finns på CNN.

30 jan. 2008

Mer betygsfunderingar

Idag läste jag om Stavros Louca som tydligen är en enastående mattelärare. Jag googlade lite och blev glad över vad jag läste. Den utmaning han nu ställs inför är att "Göra sämsta klassen bäst" (knepig formulering förresten) samtidigt görs det en film om detta. Eller snarare, det är en filmidé från början. Riktigt spännande och se hur det går men mina funderingar går vidare kring betygsaspekter av detta.

Ganska ofta debatteras det om betyg och rättvisa, vilket naturligtvis är två helt oförenliga begrepp, men utan att fördjupa mig i den diskussionen kan jag inte låta bli att utbrista; varför kan inte alla elever få en sådan lärare?! Det är ju orättvist (!) :) om betygen i skolan skall vara beroende på om man har tur att få en kunnig och engagerad lärare. Allt tal om tidigare betyg, fler betygssteg m.m. bleknar i Stavros egen devis:

Jag brukar säga att eleverna i första hand inte är här för betygens skull, utan för att lära sig för framtiden.

Min uppgift som lärare är att förmedla att matte är roligt, intressant – och mycket lättare än språk. Vilket gagnar just invandrarbarn. Det han utgår ifrån är inga hokus-pokus-knep. Mer från en sann glädje.
– Kan jag förmedla den kärlek som jag själv känner till matte blir ämnet lättare att förstå.


Vill inte alla lärare att deras ämnen ska framstå som lätta?
Ska vi återgå till sannolikhetsteorin ser Stavros Louca inget uppenbart samband:
– Ibland tror jag det är tvärtom, många lärare sätter en ära i att deras ämnen betraktas som svåra. Det ger dem själva en högre status.

Nu kan man med att klippa ihop citat på det sättet jag gjort ovan förleda läsaren till att tro att Stavros Louca skulle hålla med mig om detta blogginlägg. Det vet jag naturligtvis ingenting om utan jag har högst självsvåldigt använt citat för eget funderande. Bara en källkritisk randanmärkning.

29 jan. 2008

Film och mening

Vissa saker gör mig extra glad, som idag när jag i brevlådan fick ett tjockt kuvert med en trycksvärtsdoftande färsk avhandling om vilken betydelse film kan få för individers livsperspektiv. Eller, Vad gör film med publiken och vad gör publik med filmen?

Det är viktigt att utforska de arenor som människor söker sig till och nyfiket ställa frågan, vad betyder detta? Först när vi lyhört och nyfiket närmar oss dessa arenor lär vi oss något. Film som berättarform är ju inte längre särskilt nytt men kopplingen livsvärden och meningskonstruktion i samband med s.k. breda filmer som många ser är inte så vanligt. De filmer som personerna i avhandlingen lyft fram är följande:
Weird Science (1985), Dirty Dancing (1987), Den siste kejsaren (1987), Änglagård (1992), Lejonkungen (1994), Léon (1994), Nyckeln till frihet (1995), Livet är underbart (1997), Fight Club (1999), The Matrix (1999), Sagan om ringen (2001, 2002, 2003), The Butterfly Effect (2004) samt Så som i himmelen (2004).

Av dessa är det bara Weird Science jag inte sett. Säger detta något om vår gemensamma berättartradition, eller bara något om mig? Nu måste jag naturligtvis se den filmen också...

I ett annat sammanhang skrev jag (2003) en gång följande som jag fortfarande står för:
...bildkonst och film kan användas i religionsundervisningen för att illustrera hur människan i olika tider sökt nya uttryck för att gestalta existentiella frågor. I detta återanvänds de gamla metaforerna men behöver återskapas på nytt för att skapa mening och förståelse. Detta ger i sin tur en grund för vidare samtal.

Owe Wikström skriver i ett sammanhang att hans intresse för de religiösa symbolerna främst inriktas på hur de fungerar för en individ eller kollektiv. Med anledning av detta uttrycker han följande

Vidare är mitt intresse religionsfenomenologiskt och transkulturellt. Det betyder att den kristna symbolvärlden visserligen är central – men hela tiden i relief mot människans/mänsklighetens allmänna religiösa symbolanvändning. Detta innebär i sin tur att jag menar, att det är konstnärer och författare som i ett sekulariserat Sverige – där de klassiska religiösa termerna är på väg att försvinna – är de som impressionistiskt formulerar både upplevelsen av den religiösa språkfattigdomen men också söker sig fram mot alternativa symboler. Just som forskare på gränsområdet mellan psykologi och religion menar jag, att det är viktigt att närma sig skönlitteraturen, lyriken och filmen och granska dess uttryck för ’det som i människan är’

De frågor om människan och livet som generationer före oss bearbetat och alla generationer måste bearbeta går inte att konservera i stela former. Efter en tid har de gamla bilderna stelnat, nya skapats och inte sällan utmanat de gamla som har förvandlats till något mer än bara bilder.

I sina svårfångade tankar om transcendens och evighet, mening och lidande, frihet och ansvar har människan en förkärlek till att uttrycka sig i berättelser och metaforer. Varje generation skapar sitt uttryck för detta.

Det är lätt att hålla med Wikström när han lyfter fram konstnärer och författare som viktiga att lära av vad gäller gestaltning av alternativa symboler. Det är konstnärens profession att utforska bilden, texten, ljudets och formens möjligheter att uttrycka det som skall uttryckas...

21 jan. 2008

Om Betyg

”You can’t fatten a pig by weighing it a lot”

Jag undrar ofta om de som förespråkar många betygssteg är medvetna om skillnaden i relativa och målrelaterade betyg? Om vi pratar om relativa betyg, det vill säga att jämförelse görs med alla andra i riket i en så kallad normalfördelningskurva, så kan vi ha hur många steg som helst i betygsskalan. Nu lämnade Sverige denna betygsidé på 90-talet och införde målrelaterade betyg och kurserna skulle ha tydligt formulerade mål. Betygen skall då ange om du nått målen för kursen. Här uppstår problem med flera betygssteg. Om du skall ha flera betygsnivåer på hur väl du uppnått kursens mål så måste de uppnådda kunskapskvalitéerna formuleras i tydliga kriterier för varje nivå. Ju fler betygssteg, ju fler kriterier. Alla som arbetat med att formulera sådana vet att det är rätt knepigt om man inte skall förfalla till rena fånigheterna i petimeterdetaljer. Risken är stor att man gör detta, just för att vara tydlig. Kan då betygen trivialisera kunskap och bildningsäventyret? Ja, risken är stor.

När ivrarna för fler betygsteg säger sig vila på en harmonisering med Europa (Bolognaprocessen) så är inte detta riktigt sant. Det betygssystem som då hänvisas till är just ett relativt betygssystem och därmed inte jämförbart med det svenska målrelaterade. Att tro att betyg är ett verktyg för kvalitetsutveckling i skolan är ett missgrepp. Allt för mycket tid används redan av lärarna till betygssättning i ett system som är mycket tveksamt från början. Åtminstone om målet är att stimulera lärande och bildning. Då behövs mer av äventyr i kunskapandet än mätning. Det man lär sig av äventyr kan också vara svårt att förutse i formulerade mål innan. Tänk vad svårt det är.

Några intressanta texter om just betygssättnings i relation till Bolognaprocessen där skillnader i betygsfilosofi och form belyses. Detta är relevanta texter även för debatten om ungdomsskolans betygssystem. Ja, alla betygssystem förresten…

PM om ECTS och Ytterligare ett

14 jan. 2008

Fler artiklar om videokonferenser

Det kommer en jämn ström av artiklar som nu kopplar samman videokonferensens möjligheter. Här fokuseras då miljöperspektivet och företagens många och långa affärs och konferensresor. Inte att förvånas över i och för sig men det är intressant att det bara är Ciscos system som uppmärksammas och möten i de fasta och sannolikt ganska dyra installationer inte balanseras med fler sätt att kommunicera på över nätet beroende på syfte och gruppkonstellation. Allt verkar präglas av behovet från hög chefsnivå i mycket stora företag.
Artikelinnehållet har dessutom en stark betoning på att återge hur väl tekniken är utvecklad för att vara så lik ett "verkligt" möte som möjligt. Jag är ändå frågande inför detta. Är likhet det som krävs för att vi skall klara av mer kommunikation över nätet. Jag tror inte det. Vi är duktiga på och dessutom ganska fexibla att anpassa våra kommunikationssätt efter situation. Allt från röksignaler till affäslunch.
Särskilt intressant var att läsa läsarkommentarerna till artikeln där någon nämnde ekonomin i konceptet. Betänk då att ingen blir lycklig över ETT konferenssystem av Ciscos modell, liksom ingen blir glad över en fax. Det krävs minst två för att kommunikation skall uppstå...
Likväl är jag positiv att utveckling av detta slag sker och att några företag kan investera i det. Det kommer att ge ringar på vattnet och kanske kommer vi att samtala som kapten Kirk och Spock gör en dag.